Har redigerat en del gamla bilder som ligger på datorn. Jisses vad tiden går det är nästan så att man ser åren rinna i väg. Tiden föresten, kan man inte färdas genom den? Tänk dig att kunna resa framåt eller bakåt i tiden. Undrar om det blir förskjutningar i molekylerna vid ett sådant tillfälle. Enligt många författare så blir det egendomliga dislokationer under förflyttningen. Kanske ser man ut så här när man kommer fram?
Tiden ja, om den stod stilla så skulle jag kanske hinna skriva det här på den tid som jag själv vill. Eller så skulle jag kanske bara sitta där med ett finger som är på väg ner till tangentbordet och inget mer händer.
Tänk att åka tillbaka ett par hundra år, investera några hundralappar och åka hem igen för att håva in lite kapital. Man kan ju tillexempel köpa ett par tusen hektar mark i låt oss säga Malmö, och sedan i nutid så säljer vi det med en goer förtjänst.
Men då kommer nog skattmasen och påstår att ”du har inte betalt skatt på ett par hundra år för marken. Så det är bara nu att hiva fram några mille i retroaktivt skatt. Nä. Aldrig får man vara riktigt gla.
Det finns en paradox som kallas ”Farfarsparadoxen” och den lyder som följer: ”En vanlig frågeställning när det rör tidsresor är ifall det är möjligt att resa tillbaka i tiden och döda sin egen farfar innan ens pappa blivit till. Om man lyckas innebär det att man har förhindrat sin egen födelse, vilket i sin tur innebär att man aldrig kan göra tidsresan och därmed inte kan döda sin farfar”. Eller?
Just nu så reser jag mot framtiden,,,,,,,,,,,,,,, Jo det är faktiskt sant. Om du sitter på till exempel en stol, så sitter du och tiden går, sålunda reser du in i framtiden.
Vad kan vara mer passande avslut än denna:
Av och till känner jag att dåtiden och framtiden ställer så stora krav på mig, att det inte finns plats för nutiden.
Ses