Julbord

Blev bjuden till High Chaparral i kväll, för att äta julbord. Jo varför säger vi föresten ”äta julbord” Inte sitter man och gnager på ett bord till jul. Julbordet var egentligen det bord som man dukade upp alla rätterna på, och detta var på julafton. Ett gammeldags julbord skulle bestå av  dopp i grytan, sylta, julkorv (naturligt vis självstoppad på gården) inlagd sill (som var vanligast på västkusten)  lutfisk och inte att förglömma grisfötter. Dessa fötter skulle vara inkokta och serveras i den gelé som blev i koket. En delikatess var det säker för en del. Min morfar Oskar, älskade dessa kalla fossingar, en jul utan grisafoten var för honom ingen jul.

Nä jag tror att jag föredrar det nya julbordet med sina sillar å skinkor å laxar mm mm.

Vi blev bjudna av Lillemor å Jonas å det vet ju alla att gratis mat är den godaste maten. Så efter all sill å kallskurna bordet som följdes av varma bordet som följdes av dessertens bord som följdes av godis å kaffebordet, så är det inte utan att man låter en rap passera samtidigt som man slänger sig ner i fåtöljen framför tv:n med ett phuu.

En kul grej hände eller höll på att hända. Irenes jacka som lämnats in i garderoben var puts väck när hon kom å skulle hämta ut den. Hon var länge inne å letade men ingen jacka kom fram. Precis när vi var på väg ut kom en fram med en jacka å frågade om det var de. Japp de var det. Den hade visst ramlat ner mellan ett par jackor å därför så syntes den inte.

Jo, jag undrar om inte den som skryter över sin härstamning är som potatisen – det bästa hos honom vilar under jord.

Ses.