Sveriges försvar är gott, sa P.A. en gång i tiden. Och det stämde nog säkert. Under ett antal månader för rätt så många år sedan så var ju även jag en del av försvaret . Visst hade vi ett gott försvar även då. Det var bara det att det där med sömn, alltid saknades men var alltid en efterlängtad aktivitet i lumpen.
Alltid på G |
Det är rätt så kul att plocka bland alla bilder och negativ som samlats under åren. Första bilderna jag tog var med en lådkamera, sedan kom det en 6×6 kamera i det mindre formatet, och som hade otroligt nog två olika möjligheter till inställning. Där efter blev det en hel del olika kameror i 35mm formatet, det formatet var mitt ideal ända fram till för några år sedan. Då var det dags att lägga F4 på hyllan och gå över till digitalt format. Helt klart blev det ju en Nikon 200D.
Under många år så soppade man sina egna rullar, och tog fram kopior på en del av resultaten. Att ha ett eget mörkrum var det absolut härligaste man kunde ha. mörkrummet som endast var upplyst av en svag röd lampa och osade fix, var en plats som man gärna tillbringa många timmar i. Min sista förstoringsapparat var en LPL, en mycket bra apparat som hade just det där extra som man vill ha.
Men vad ska man nu göra med all utrustning som man har skaffat och använt på den tiden då ”en bild ljuger aldrig”. I dag så är det bara digitalt, allt från kamera till mörkrum.
Nu så åker det sista materialet från mörkrummet så som papper, kemi, filmrullar mm till respektive soppbehållare.
Men man säger ju att arbete är det mest fantastiska som finns här i världen, så då bör vi väll alltid spara en del till morgondagen.
Ses.